Väntar på Advent

Idag snöar det här i StJohns och i natt stormade det rejält. Vinden visslade i skorstenen och strömmen gick och kom, gång på gång. Det var mysigt, kändes lite som hemma :)
Jag började morgonen med en promenad i det oplogade landskapet, som ser ut ungefär som en snöig påskafton hemma i Norrbotten.(fast träden är bara hälften så höga) Det var två minus och jätteskönt.
Hälsade på herr och fru anka nere i bäcken. (Men sedan blev jag trött i min överansträngda benhinna och gick hem.)
Nu ska det bli fortsatt julpyssel en stund så här i väntan på advent, lite jukortsskrivning och julmusik och så har jag gjort en girlang med kottar och hampasnöre.
Ikväll ska jag koka glögg.
Titta gärna in igen om du vill ha receptet.
Ha det så väldans bra/T

De fem legenderna, Rise of the Guardians

Vi var på bio och såg Rise of the Guardians eller De fem legenderna på svenska. Nisse tyckte att den var jättebra. En hjärtevärmande story om kyliga killen Jack Frost som under historiens gång får reda på bakgrunden till hur han har blivit den han är.

Filmen är full av fantastiska animationer och passar såklart perfekt så här i jultid.

Gå och se. http://www.riseoftheguardians.com/

Snöpudrad morgon i MountPearl (Morning in MountPearl)

Det hade snöat under natten och jag skyndade mig ut. Ville andas lite krispig snöluft innan det hunnit tina.

Intill vårt hus finns en liten bit natur som genomkorsas av asfalterade promenadstråk. Genom den rinner en klar liten bäck som jag har sett innehåller fisk.

Går man här istället för längs landsvägen slipper man trafikbruset från vägen och man ser, och hör inte sällan en mängd olika fågelarter. Det är skönt tycker jag, som kommer från tysta Norrbottensskogarna. 

Det finns mycket att se om man tittar efter.

Ankorna solar sig i de första strålarna som når ned till bäcken

Men beslutar sig för att simma vidare motströms då jag kommer
för nära. Men de gör sig ingen brådska.

Här i bland villorna gömmer sig en liten bit skog som
fortfarande vill vara vild. 

Ha det så bra var ni än är/T

ChristmasParade, Downtown StJohns

Vill ni följa med på julparad? Häng med!

Först kommer ridande polis.
Merry Christmas everybody! And it´s
okay to say Hi to the horse.

Stadens logotype, de färgglada husen.

Nisses favoritvagn

En sån bil vill jag ha!

Det där ser svårt ut!

Cute!

Rockringskonster i gammaldags gycklarstil

The Mazol Shriners Arabic band.

The "Miss Teens" av Newfoundland och Labrador tror jag detta är

Here he comes! HoHoHo

Nu är det jul! 

Jag gillar parader! Musik och skrammel och glada människor!
Ungar och hundar och hästar och poliser och gamla gummor och orkestrar och mammor och pappor och confetti och massor av dans och tokerier. Hej hopp!
Ha det bra därute!/T

Godmorgon och Matt Corby - Untitled

Jag tycker om gryningen. Här och hemma i Norrbotten. 

Helst vill jag vakna i tid så att jag inte missar den. 

Från fönstret här i StJohns ser man ljuset som sakta stiger över kullarna som omsluter staden. 

Är det klart väder skimrar allt ett slag över de sovande husen, just i stunden mellan natt och morgon. 

När jag var flicka klev jag upp ur kökssoffan och tassade på kalla fötter över golvet i Pellgårn för att lägga ved på den nästan helt falnade elden på härden.
Då var det så här års ännu mörkt men blånande utanför, och glöden som glimmade röd knäppte och skickade iväg små klara bloss medan jag rörde runt med spisrakan. 

Sedan steg solen rödgul bakom berget, och jag såg trädens svarta spetsmönster mot himlen. 

Snön var inte vit då, utan blå med gulröda stråk som bleknade allteftersom solen steg. 

Pappa och jag brukade dricka kaffe under tystnad.

Skära prästost med morakniv och lägga den i tjocka skivor på Wasasport. 

Utanför smög sig dagen på.

Det gör den nu också. Över hustaken, och kullarna och över havet därborta.

Ha en bra dag därute!

Och så en sång till er alla,
 fast mest till Lovisa.

En ny bok av Astrid Lindgren, Tomten är vaken.

Jag bara måste beställa den här. Bilderna av Kitty Crowther ser magiska ut och känslan av att få "höra" Astrid igen känns som att det finns en liten bit barndom kvar som liksom bara har gömt sig en hel massa år. Ja, jag tycker att det känns som om jag hör Astrid inom mig när jag läser hennes böcker. Kanske har det att göra med allt de där timmarna man spenderade med hennes röst som läste Pippi, Madicken och Lotta på bråkmakargatan från den portabla skivspelaren i flickrummet.

Länk till Bokus

Ha en fin helg alla!

Julpyssel, hurdå? Naturlig krans till dörren av färdigköpta delar.

Det råder ingen brist på julpynt i detta land. Ändå blir man ju sugen på att tillverka något eget.
Här har jag ju ingen skog att hämta material ur. Ingen egen tomt att avverka slypinnar till kranstillverkning som jag brukar. (Vilket brukar vara rätt nödvändigt också eftersom allt växer igen så fort därhemma.)
Nu tänkte jag gör jag en krans av det jag hittar här. Kunde förstås köpa en helt färdig. Det finns både fina och fula. Pompösa och rigorösa, blinkande, kitschiga, eleganta, och pastelliga... och lite billigare och därför enklare. Vilket passar min smak.
Jag hittade en stomme av vinranka på pysselbutiken Michaels och knöt fast kottar på den med hampasnöre.
Några andra små prydnader fick också plats.

Om du söker i bloggen hittar du fler kransar.

Nu börjar man känna att julen närmar sig.
Ha det gott!

Den första snön och Alan Doyle "Where the Nightingales Sing"

Nu har den första snön fallit över kullarna här, och vid bäcken jag följer på min promenad ligger det fortfarande kvar vitt på marken. Pölarna är täckta av tjock is som spricker och krasar under skorna när jag kliver på den med flit. Vintern är på väg till Newfoundland och vinden är kall och klar.

Man längtar efter en kopp varmt, kanske en brasa i kaminen. Eller en stund på något Café. 

Och om man heter som jag så längtar man efter sin dotter också, att ta den där koppen kaffe eller varm choklad tillsammans med. 

Blev sugen på att spela en julsång.

Men så tänkte jag att jag skulle ta något romantiskt i stället, och Newfoundländskt.

Så det får bli Alan Doyle. Det här är en vals.

Ha det så bra, var ni än är.

Från måsar till katedraler ( Eller på flykt från litteratursociologin)

Egentligen har jag inte tid att blogga. För jag läser Kreativt skrivande på distans och då måste man plugga.

Men min hjärna vill helst syssla med fantastiska fantasier och uppdiktade karaktärer och den blir så uttråkad att den vissnar när den måste läsa litteratursociologi och genushistoria. Inte för att det är något fel på ämnena i sig, de är nog så intressanta, och viktiga. 

Idag tänkte jag att den tur med bussen och lite luft skulle friska upp hjärnvindlingarna så pass att de skulle vara tjänstvilliga nog att låta mig få till ett pm till uppsatsen vi ska skriva.

Abbe som skulle handla ett par julklappar att skicka till Sverige följde med.

Det var minus fyra och strålande sol i StJohns idag och himlen var så blå att det gjorde ont.

Vid hamnen satt måsarna med näbbarna vända mot solen.

En knasig svenska som gått och längtat efter kyla ett tag,
Några minus och sol, perfekt! 

Man har nästan glömt bort att den här sortens parkeringsmätare 

finns. Ser ni Abbes ansikte i glaset? 

Här är Crafts-council.

Hm...få se nu...vad ska vi gå på?

En gränd med färg.

Morgonsol genom Anglican Church.

Här är Basilikan, utanför den kliver vi på bussen.

(Basilika of Stjohn the baptist.)

Det ser så kul ut med det vita trähuset framför det stora Museet. 

Stilarna skiljer en del.

Nytt och gammalt, trafik och natur. Allt i en salig röra. Rätt fint tycker jag.

Men visst lockar de norrbottniska skogarna ändå...

Nåväl, det hinns med snart nog. Ha det gott alla!

' 

Jultomten har landat - Santas place at TheWillageMall

Nisse hade redan spanat in jultomtens stuga på gallerian

Det var musikstund på TheWillage ShoppingCentre. Terry Reilly  http://www.terryrielly.ca

var där och hade allsång med hundratalet barn och föräldrar. Det blev klassiska julsånger i Terryversion och barn och vuxna klappade och vaggade i takt med musiken. Sedan kom varuhustomten för att ta emot barnens önskelistor och uppklädda småttingar skulle fotas i tomtens knä till det årliga julfotot. 

I really, really, really like Chistmas. Really, really, really i do...

Ser ni någon däruppe? Ett huvud som kikar fran i takfönstret och
en hand som vinkar. Det gick ett sus genom barnaskaran.

Här kommer SantaClaus i hissen. Vilken grej!

Terry Reilly sjöng om en jul för länge sedan och om en magisk filt.
Jag upptäckte att man faktiskt kan känna verklig julstämning
i en unghög på galleriagolv.

Nissen ville gärna skaka hand med Tomten.
Men hur skulle han våga?



Tillslut tog han mod till sig och gick fram.
Tomten sade; "Är du blyg" och Nisse nickade.
"Då gör vi "Give me five" sade Tomten.
Efteråt var Nissen stolt. Han hade vågat.

Thank you Terry for a great Show! 

Novembernatt

Nu blir dagarna korta både "Isi Pell" och här på Newfoundland.

Mörkret här kommer senare men faller snabbt. Den blå stunden när det skymmer känns inte så långdragen som hemma i Norrbotten.

Ska man fotografera i det underbara ljuset precis i gryning eller skymning får man inte söla,  för det varar bara en kort stund. 

Nu är det natt och trots att vi är i stan ser man många stjärnor. Jag drömmer mig ut till stranden och önskar att jag stod där i kylan och lyssnade på vågorna med blicken på himlen.

Så kan man tänka, när man är en sann naturromantiker.

Isi Pell

Utsikt mot StJohns

Ha det bra var ni än är/T