En stång från Ikea, den låg på vinden och var svart, jag målade den vit. Några gamla hampasnören och stora pappersklämmor. Ja, jag vet, det går att göra det snyggare. Men inte snabbare om man får tvärpysseliver och måste göra stövelhängare på momangen.
Jag är kass på att städa. Blir uttråkad. Trots lämpligt musikval.
Fast musiken hjälper det gör den, bara man inte tar fel låt så man blir nostalgisk mitt i allt
och måste kolla något gammalt foto mitt i vaskningen.
Skafferiet är en klar farozon för oss kassa städare. Man blir aldrig så sugen på choklad som då,
när man passerar skafferiet med dammsugaren i högsta hugg. Kan ha att göra med att jag oftast på äkta mormorsmanér gör rent hus på just fredagar. Då får man en chokladbit också, när man är klar...
eller lite före...
Funderar på hur man klarar att ha inredningsblogg. Måste man konstant superstädat då?
Eller föser man undan ungarnas legobyggen och avkastade ryggor och tar en bild snabbt som attan.
Innan stöket fyller på sig.
Innan hallen invaderas av jumpadojjor och köksbänken av mjölkslabb och Oboypulver.
Ja, det tror jag bestämt att man gör.
Minus fem i morse. Frostglitter i gräset. När jag kom ut var den där. Lukten.
Förväntans doft när man var liten och det kändes som om snön var alldeles för långt borta.
Men när det luktade vinter, då visste man att det var nära.Snart skulle man kunna ta ut pulkan och glida omkring på de första centimetrarna nysnö med gräs som stack upp genom,
och inte långt därefter låg hela den magiska vintervärlden på lur.
Jo, jag gillar vintern, fortfarande och ja.
Jag längtar.