Påskkrans med halmspret och Chicken biker

Vår halm är klippt i korta bitar, det blir lite extra spretigt
Årets kökskrans fick bakformar i mitten 

Ett par kycklingar kan språkas vid i redet

Blev det snyggt? Nä...det kan man nog grunna på en stund. Men allt behöver inte vara så perfekt.
Ha en skön vårdag alla/ T

Nu får hönsen gå ut igen om dagarna. Fast våra kör inte moppe, än så länge...

Fortsätter med påskkransen

Lite fler ägg har kommit på, men vad
mer ska jag sätta dit?

Kanske bakformar? eller gammaldags plåtpynt
Med harar och höns?  Fler  prickiga ägg..
Eller jag vet! Lite halm kanske...

Våfflor i växthuset

Så här skönt kan man ha det i lilla växthuset fast snön ligger vit runtomkring. Nisse åt sexton våffelhjärtan, i bara pyjamaströjan:)

Vi gör alltid glutenfri smet så att Abbe också kan äta. Många ägg brukar vi ha i den, så här på våren när hönsen börjat värpa. 

Påskpynt och vårdagjämning

Tog in lite påskris i går kväll. 

De gulliga prickiga kaninerna, fanns på coop.

Ägget ligger i locket från ett gammalt tråg

Vårdagjämning! Såå underbart. Firar den med att ta fram lite påskpynt. Och en kopp kaffe i växthuset.
Där är det skönt fast solen tittar fram genom molnslöjor.
Ha en skön eftermiddag alla/T

http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A5rdagj%C3%A4mningen

Påskpyssel, krans

När jag gör en krans till påsk brukar jag ofta göra den ganska rufsig, lite grand som ett rede. Det funkar med allehanda kvistar. Här är det både, björk sälg och vide.(Kom ihåg att man inte får bryta kvistar hur som helst i naturen, man måste fråga markägaren först) På stommen kan man sedan pynta på som man behagar.
Limpistol är bra att ha, om man vill sätta dit kycklingar, blommor, fjädrar eller äggskal.
På den här ska de små äggen från hobbyaffären få sitta. Fast min limpistol har gått sönder,
och har man ingen kan man få fast det mesta med hjälp av tunn ståltråd.
Bild på färdigt resultat kommer snart.

Ha det så gott/ Therese

Vårblommor?

Nä, alltså,
jag såg ju Hans lilla krokus på fina bloggen Svanå trädgård  http://svanatrg.blogspot.se/
så jag drabbades av akut vårlängtan och tittade ut mot mina rabatter...
Så här såg det ut;

Vem har parkerat skotern här? Mitt i rabatten.

Vad ska man säga?
Under snöskotern finns en massa små växter.
För någon vecka sedan var det ännu värre förstås. Snön stod minst en meter över toppen på den lilla hängkaraganen.
Jag frågade sambon om han inte kunde kapa av en del av drivan, som också hade knäckt en ruta i växthuset.
Så gjordes. Med samma traktor som skottat upp den. Och en ny reservruta fick ersätta den gamla.
Nu skönjer man Pellgårn där bakom. Den syntes inte bakom snön tidigare.
Men vårblommorna får man allt vänta på.
Om man inte köper några på kruka förstås,
och ställer i köksfönstret.

Hm...inga krokusar här...Jo det är en rabatt där mot väggen.
Allt man ser är armeringsnätet vindruvan brukar klättra mot.

Än ett tag får man drömma...

En trappers ger sig iväg.

Du sade alltid att det var trappers du var, och smed. Det var du förstås.
Men du var så mycket annat.
En fantastisk konstnärssjäl som bara du fick tag i en penna eller pensel snabbt kunde skapa magiska landskap.
En skoterförare i rutig flanellskjorta, och barhänt fast det var minus tjugosex.
En kille med inbyggd karta och kompass.
En annorlunda och oförutsägbar barnvakt, som hittade på lekar ingen kunnat ana fanns.
Ett naturbarn.
En man född i fel tid.
En berättare, som alltid hade en skröna på lager. Eller en spökhistoria så skrämmande att middagsgästerna måste ligga över, vem vågade ge sig iväg hem efter en sådan?
En känslig kille som ofta tog åt sig personligt av världens galenskap, och måste ta en sup eller två för att få rätsida på den igen.
En älskande människa.
En jägare som kunde känna djurens tankar, och därför ibland avstod skottet, för en blick ur viltets djupa ögon.
En vinterfiskare som tillsammans med sin dotter vittjade krok på isen om mornarna. Många stora krokodilgäddor blev det, och sedan blev det kaffe i köket till spraket av elden på härden isi Pell.

Saknar dig pappa.

En piprökande yngling på vår-isen

Ständigt ute i naturen var du, instinktiv och lyhörd för dess växlingar.
Jakt och fiske var ditt liv,  redan från unga år.

                                                                        

Alltid med din pipa någonstans i närheten, och
en berättelse på lur. Som förtäljdes med känsla och
i den takt som krävdes, medan du sög lite på pipan
och hittade orden.

Med glimten i ögat, och en underfundig humor.

                                                 

En omtänksam morfar

Min pappa Leif.
Som har packat sin ryggsäck och gett sig iväg
till de eviga jaktmarkerna.

Euphoria

Här röstas det för fullt på Loreen. Utom Nisse förstås, som gillar Dannys rymddans i Amazing och gör en egen variant bakom soffan. Ha en fortsatt trevlig helg/ T

Fredag, Gevaliareklam och kladdkaka i micron.

Jag kanske har väldigt kass humor idag, men jag skrattar åt den här gamla Gevalia-reklamen.

Idag kommer killarna hem och vi ska fredagsfika. Kantänka fixar vi till nåt gott. Kladdkaka kanske, Nisses favorit. Då blir det kaffe till. Fast inte Gevalia, jag gillar Zoegas, den röda helst.

Hoppas att ni har en skön fredag därute.
Väldans vänliga hälsningar från/T

Mumsig Microkladdis

Ett tips förresten, Supersnabba kladdkakan för den av akut chokladnöd drabbade;
Ett ägg, 3/4 dl socker, en halv dl flytande margarin, kakao...två,rågade matskedar.(minst)
Mjöl, 3/4 dl. Jag använder glutenfri fin mjölmix.
Rör ihop allt.

In i micron...i någon minut.
Ja, det här är ju nödkladdkaka!
Olika tid beroende på micro.
Men den ska vara färdig kaka i mitten och skönt kladdig runt kanten.
Jo, det blir tvärtom mot en vanlig i ugnen.
Och så grädde! eller glass.
Lite frukt är också gott till.

Nu längtar jag till sommaren, Moster Mockis: Nu räknar vi ner!

Just idag längtar jag extra mycket efter sommar och sol. Känner mig som katten som lägger sig på bilens motorhuv för att hitta lite värme. Värmer upp med lite sommarbilder. Här kommer några från förra sommarens mysiga sommarcafé här i byn.

Moster Mockis: Nu räknar vi ner!: Äntligen värmer solen igen och tankarna går till vårt sommarcafé. vilka härliga dagar vi hade förra sommaren! Än är det länge kvar men nu ka...



Om ni klickar på länken "Moster Mockis: Nu räknar vi ner!" ovanför så kommer ni till sommarcafébloggen som dottern kör i gång på prov.

Det var mysigt med musikkvällarna hos "Moster"

Hoppas att ni har det bra såhär på tisdagseftermiddagen hälsar/T
(som ska gå och koka sig en kopp.)

Pärlhyacinter och Tulpaner...Igen:)

Ja, jag vet...Med risk att bli tjatig. Men dom små pärlhyacinterna är ju så söta. Den här är så där gammaldags blekblå. I helgen tyckte jag att jag behövde muntras upp, så jag muntrade upp mig själv med lite vårblommor. Det funkar.

En god tisdag önskas er/ T

Rimfrost och solsken

Idag den femte mars bjöd morgonen på sol genom dimma och en särdeles vacker rimfrost. Dimman missade jag att fota, det var synd för det var underbart när den steg över sjön och det glittrade av frosten i allt det vita.
En annan fördel var att skoterspåren nu bar min tyngd så att jag kunde gå en rejäl promenad utan att sjunka ned till midjan:)

Önskar er alla en underbar start på veckan/ T

En loppisbok från 1842

Det var ett tag sedan en dam som hette Marie Henriette fick den här boken i present. Året var 1845 och Frithiofs Saga av Esaias Tegnér hade då några år på nacken.
Igår var jag på jakt efter skidstavar och kom hem med några böcker. Det händer rätt ofta, att det blir en bok istället för det där praktiska som jag faktiskt behövde.

Att hålla i en äldre bok är lite utav en tidsresa. 1842 när denna gavs ut, blev till exempel det år då det utfärdades att alla barn i Sverige skulle gå i skola. Haparanda fick stadsprivilegier och drottning Victoria blev den första kungligheten som reste med tåg.

Ha en skön fredag,
(och glöm inte fredagsfikat.)
/Therese

Tio kronor kostade denna lilla bok.

Här finns också notblad för en röst och piano forte.

Plus 6.2 och Dirty Dancing till frukost

Jo, vi började dagen med den här filmen Lovis och jag. Det kan man göra när det är lov.

Annars är den hos oss sedan många år tillbaka en av filmerna på topplistan vid förkylning och allmän klenhet.

Ja, den och Bridget Jones dagbok och några till. 

Lite feelgood så där, och så kan man replikerna utantill. 

Ute är det nu blida deluxe. Dryga sex plusgrader och när det rasade från taket nyss skakade hela huset.

Fåren ser ut att undra vad som har hänt, nyss var det ju minus trettiosju...

Nissen och jag har just kommit in från snöhögslandet här utanför med skorna fulla av blötsnö.

Ha en fortsatt bra torsdagseftermiddag.

Hälsar T

Äntligen fredag! MAZETTI - reklamfilm

Ja, så är det då äntligen fredag igen och jag har haft så fullt upp att jag inte hunnit med att blogga.

Har sån himla lust att gå på bio, ja bara sjunka ner i biofåtöljen och se något bra...Ja helst ska det ju vara det, eller underhållande åtminstone. Hm...tror till och med att jag är tillräckligt sugen på en biofilm för att drista mig till att pröva något som fått tveksam kritik...Ja, musiken kan ju vara bra...eller fotot, eller intentionerna...

Eller så kan den vara så himla dålig att den blir bra....

och då blir det ju liksom ok i alla fall eller....?

Och ett plus är ju att på bio är det helt legitimt att äta choklad:)

Trevlig helg!/T

Kändisglasögondubbelgångare

Ser man på!
Om man har lite att göra kan man ju alltid kolla vilken kändis man är lik. I mitt fall verkar det vara  glasögonlookalike-generatorn som gått igång.

http://www.myheritage.com/collage

Ett töntigt nyckelproblem

Jo, det ska erkännas. Jag tillhör de tankspriddas skara. Som tankspridd har man ofta en del förvirrade små dilemman att tampas med. Vad sägs om det här?
Du stannar bilen på macken, tankar en skvätt, går in och köper en glass, och en semla åt förkyld unge som du har med dig i bilen. Betalar bensin, semla och glass. Går ut.
Hittar inte bilnyckeln.
Letar i tändningslåset, på sätet, i fickorna, i handväskan, under sätet, utanför bilen.
Du går in på macken igen. Går samma runda som du gick därinne. Nä, ingen nyckel på framför eller i glassfrysen. Inte på kassadisken, eller på golvet.
Personalen är trevlig och hjälpsam, berättar om en annan dam som tappade nyckeln, och letade i en halvtimme innan hon hittade sin.
Går ut igen. Tittar i bilen, under sätet, på bilen, under bilen, på tankmanicken, tömmer handväskan på sitt innehåll (hittar andra, mer eller mindre trevliga fynd), tömmer jackan på sitt innehåll.
Ingen nyckel.
Nu får du hjälp att leta av annan bilist. Två andra berättar att de också tappat nycklar någon gång.
Får låna praktisk mobil med lyse av ytterligare en annan person, som kommer med praktiska let-tips.Ligger upp och ned i bilen och kollar under sätena med lånad mobil medan sjuk unge står och hostar inne på macken med öronlappsmössan på trekvart.

Inne på macken fikar fler öronlappsmössprydda personer sitt niofika.
Du går uppgivet in igen för att leta under piggelinglassarna.
Mössgänget vid varmkorvborden engagerar sig och kommer med tips. Har du händelsevis tittat i fodret på jackan, och hur är det med biltaket? Många blickar söker. Ingen nyckel.
Ringer en vän.
Som kommer och hjälper dig att bogsera rattlåst bil, några meter.
Får skjuts den dryga milen hem för att hämta reservnyckel.
Hittar resevnyckel. Yes!
Åker tillbaka.
Förkyld är kissnödig på vägen, men håller sig till macken. Inne på macken igen är personalen förstående och undrar om det kanske kunde hjälpa med en tröstsemla, vid  nyckelkris.
Nä, de har inte sett någon förvunnen bilnyckel men mannen i kassan berättar att han låste in sin egen i kofferten på bilen en gång. Så även nycklarna till lägenheten, vilken han måste få  upplåst av hyresvärd, för att kunna hämta bilreserv.
Besvärligt...
Hostande krabat, kommer med information.
"Jo, men det var ju den där farbrorn. Han tog upp nyckeln från marken, ju!"
Åker hem, efter två timmar, med tröstsemla.

Väl hemma är dörrnyckeln försvunnen.
Sätter igång att leta.
Lugn...det finns en reserv
i bilen.

Det där var min morgon och nu, ska jag äta min tröstsemla
med kaffe.


Fast, vad trevliga de var ändå, alla som ville hjälpa till,
och som berättade om hur de själva klantat till det,
och allt. Folk är hjälpsamma mellan varven.
Det ska jag komma ihåg:)

Ha en skön fredag/ Therese

Nisse föreslår att vi ska ta tåget till stan i fortsättningen.
Då behöver man ju inga bilnycklar.
Den där lilla detaljen med att vi inte har någon räls
 in till stan är väl ett mindre problem.
Äh, det bygger vi bara, säger han.

Alla hjärtans dag, och så Nat King Cole på det.

Hoppas att ni alla har en bra dag därute. Här är det förkylt och krassligt värre. Men vi hänger på.
Få se nu, idag behövs alltså om man ska tro medierna;

1. Blommor, det har vi här ovanför. Sambon förärade mig dessa häromkvällen, då han som vanligt jobbar borta under veckorna.
2. Choklad....ja det är nödvändigt, det får vi allt fixa.
och en smörsång....
3.Vi tar Nat King Cole, det är smör med klass:)

Ha en fin valentines day allihop:)
Hälsar T

En trädgård ur grädden

När jag tittar ut känner jag mig som en pyssling i ett leksakshus på toppen av en gigantisk gräddtårta.
Just utanför fönstret har vi en vackert spritsad gräddvall, som skymmer sikten en aning.
Under allt detta vita finns något som en gång i tiden var en trädgård.
Fast det var länge sedan. Långt innan den här gräddlika snön kom. Långt innan jag kom hit som vuxen också.
Nu liknar det mest en gårdsplan.
Fast när jag växte upp (i granngården) bodde här en dam med gröna fingrar.

Så här i gräddens tid kan man sitta i sin tårtvärld och drömma sig bort till sommaren, tänka på vad man skulle vilja göra när världen blir grön istället.
Återställa lite av Tyras blomsterprakt. Hitta igen de där gamla växterna som fanns här då och som säkert planterats någon gång på trettiotalet, då gården var levande jordbruk.
Jag minns en del av dem. Små ljusrosa dubbla rosor, brandgula liljor, Mörkblå akleja, stora blå klockor och något gult med tjock vit saft i stjälkarna. Krusbär, vinbär, ormbunkar och liljekonvalj, och två härliga välskötta trädgårdsland. (av dem syns inte ett spår idag)

Sambon gillar gårdsplansträdgårdar med praktiskt grus, och det ska gå att köra traktor överallt. Jag lirkar lite och får till stånd en liten rabatt här och en pallkrage där och hips-vips fick jag ett litet växthus på det enda traktorsäkra stället.
När man tänker på saken är det ju tur i alla fall att han inte som min far alltid har drömt om att få asfaltera.
Så praktiskt, sade han alltid, Pappa. Ingen gräsklippning
och perfekt om man ska spela brännboll.

Nu är det blida ute. Ja bara någon minusgrad och jag funderar på vilka frön Nisse och jag ska sätta i år.
För snart är allt det här vita borta för den här gången.

Ha en alldeles förträfflig lördag/T

En gång, i mellantiden. Fotot är taget från igenväxt trädgårdsland
men buskar och träd finns fortfarande kvar. På gavelsidan hitåt
till vänster om fönstret sitter jag nu och skriver.
Fast inomhus, i tillbyggt vardagsrum.

Dagens utsikt

Rött hår och Tori Amos - I'm on Fire

Vad drömde du om när du var yngre? Vad ville du bli?

Jag ville bli rödhårig och stå barfota på bergstoppar.

Eller skyskrapor, med vinden i ansiktet.

Jag ville resa runt jorden, tillsammans med någon genom vars ögon jag kunde se världen

Någon som kunde se det jag såg.

Jag ville simma, flyga och bara sitta stilla vid havet och lyssna på vågorna.

Stå mitt ute på en vinpinad hed och bara andas, eller på kalfjället.

Jag ville gå på museer, lyssna på opera och fascineras av balett.

Måla stora tavlor och skriva böcker som folk skulle tycka om.

och så ville jag ta hand om de som ingen tog hand om. 

Hjälpa dem att hitta sin egen bästa glädje.

Jag var den där tysta ungen som gick omkring här ute i byn och brann som en liten fyrbåk.

I smyg.

Nu är jag fyrtiotre och undrar emellanåt om jag har tagit den där ungen i mig på allvar tillräckligt ofta. 

Jag lyssnar på henne nu nämligen.
Jag tror inte att det är bra att kväva det där levande barnet vi alla har inom oss.


Jag gör upp eld i kökspannan, och väntar på kaffedoften.
Det är fredagsmorgon i byn.

Tori Amos har rött hår, och hon är "on fire"


Ha en bra fredag under solen/ T

The cold has a voice...

Jag har den här låten i mitt huvud. Har haft den där i flera dagar. Innan dess hade jag inte hört den på många år.
Mindes inte ens att den var så vacker, och innebörden av den ter sig lite annorlunda nu, jämfört med när man var ung.
Hoppas att ni mår bra i denna vackra februaridag/ T

Stay on these roads

The cold has a voice                                       

it talks to me

Stillborn by choice

it airs no need to hold

Old man feels the cold

oh baby don´t

Cause i´ve been told

Stay on these roads

We shall meet, I know

Stay on my love

We shall meet, I know

I know                                                                                                                      

Where joy should reign

These skies restrain

Shadow your love

The voice trails off again

the voice trails off again

Old man feels the cold

Oh baby don´t

´Cause ive been told

Stay on these roads

We shall meet. I know

Stay on... my love

You feel so weak, be strong

Stay on, stay on

We shall meet, I know

I know...my love, i know

Winters gone i´m on my own

Stay on these roads

we shall meet i know

Stay on... my love

We will meet i know

Stay my love, stay on.

We will meet, i know

I know....

                                                                                    

Framför järnspisen

Eftermiddagssol i köksfönstret

Det är praktiskt med Ikeas lilla
"laptopbricka"

De här dagarna har varit kyliga och trots att det nu bara är -25  så känns det skönt framför
järnspisen. (I morse visade termometern i bilen -34.8 vid stora barnens skola.)
Myskissarna Mjussan och Adam kommer in och värmer sig och jag får flytta på mig och hitta en mer ergonomisk och lite kyligare skrivhörna för en stund.

Det är härligt i alla fall med den vackra eftermiddagssolen som strömmar in genom fönstret.
För varje dag lyser den lite längre och nu börjar jag längta efter de där härligt ljusblå vårkvällarna.

 Ha det så skönt allihop:)

Vinterbad?

Det här är vårt badställe sommartid. Nu svallar isen över den lilla forsnacken och bildar ett hål som ser allt annat än gästvänligt ut. Faktum är att den svallar så mycket att jag fick mig ett litet fotbad trots att jag befann mig en bra bit ifrån. Fotbad i minus trettio är väl så där halvmysigt, men skorna har blixtlås fram, så där rann vattnet in. Det var inte ens första gången i vinter jag plurrade förresten. Utan tredje. Erkänner mig skyldig till klantigt promenerande. Förra gången hittade jag ett vattenfyllt dike under snön, mitt i smällkalla vintern. Det är så ovanligt i våra trakter att jag aldrig har varit med om det förr.
Ha det så bra/ T

När man var liten fick man varm nyponsoppa
då man hade varit ute i kylan.

Amaryllis i vintersol

Ute är det minus trettiosex och solen lyser fint på Amaryllisblommorna som inte verkar ha lust att sluta blomma riktigt än. Där bakom står lilla växthuset och ser KALLT ut. Näh, idag tror jag inte det blir någon kaffestund där ute, men snart så...

Minus trettiotre. Nu kommer solen, och badrummet har frusit ihop.

Nu har djuren fått sin frukost och jag ska ta min och njuta av solen en stund. Att bo här innebär ett ständigt skiftande väder med nya färger varje dag.
Fast visst kan man tycka att det är en aning besvärligt när vattnet fryser i badrummet (vilket det gjorde i natt.)

Ifjol frös det ofta ihop då hela vintern var särskilt kall och jag fick tina under diskbänken med kupevärmare och hänga ned en dylik i brunnen för att tina pumpen, vilket fungerade.
Året innan sinade brunnen mitt i smällkalla vintern (givetvis när sambon var på utlandsjobb)och jag måste smälta snö och ringa brandkåren för att få påfyllning för djurhållningen, vilket tyvärr snabbt försvann ned i marken och dra vattenslangar från byalokalen intill, som fick stå och rinna smått ned i vår brunn.(slangarna frös inte då det rann hela tiden)
Tills vårvintern kom och vi kunde borra djupt.
Runt omkring har vi massor av vatten, snön drygt åttio centimeter djup i år och den frusna sjön och ån som porlar stilla i närheten.
Jag tänker på de som bodde här före oss och tycker att mina vattenbekymmer är små trots allt. De kämpade och bar sitt vatten året runt, från å och sjö och från brunnar som ofta sinade i den steniga backen.
Nu ska jag koka kaffe, från kranen i köket som står och rinner, för att inte frysa.
Ha en bra dag/ Therese

Nu är ljuset här

Minus tjugofem och klarblå februarihimmel

Hade en trevlig konversation med denna lilla Hacke

 Det är kallt och underbart idag. Elden sprakar i kökspannan och alla djuren har fått sitt. Nu väntar en kopp starkt eftermiddags kaffe och en stund med Nissens Briotågbana och så pennan och blocket som kanske ger något idag. Några rader det lyser om... helst.

 Just nu är jag bara så glad att pappas lägenhet är tömd och urstädad och att han har det bra på äldreboendet och att just nu när det är så kallt så kommer han inte att gå ut och gå vilse...Skönt!

Nu är det snart vår. För varje dag som går stannar ljuset längre. Och solen lyser mildgul mot den klarblå februarihimlen. I just love it!