Naturligt höstpyssel och obotlig advetsromantik

Här hade jag vit sprayfärg från dollarstore och virkade band från secon hand.

Idag hade jag idétorka vad gällde skrivkursen och tog istället en promenad för att hitta lite naturmaterial att höstpyssla med. Rönnbär har jag nästan glömt att samla i år, ett par klasar är allt jag har och det blir det ju inte så mycket pyssel av.Annars är de jättevackra när de har torkat tycker jag. Kottar har vi massor av här i fårhagen och kvistarna till kransar hittar jag också där. Påbörjade är de redan då djuren käkat upp allt smått på dem, och alla löv. Lingonris hittade jag på baksidan av huset, det ska också bli till kransar små och gröna.

Det gäller att plocka rönnbären i tid, innan fåglarna hunnit få med sig allt.

Ifjol hade vi kyrkstuga på julmarknaden och det var jättemysigt. Trots kylan var julstämningen otrolig. Vi sålde kransar, tavlor, fårskinn och allehanda hemgjort snask.
Det blir ingen stuga i år dock. Varken Lovisa eller jag tycker att vi har tid. Men kanske någon mindre julmarknad ändå.
Nu blev jag så där löjligt adventsnostalgisk igen...suck. Är visst obotlig. Vet att julen är komersiellt jippo...men hjärnan tar liksom inte in. I just love it:)

Det luktar vinter

Minus fem i morse. Frostglitter i gräset. När jag kom ut var den där. Lukten.
Förväntans doft när man var liten och det kändes som om snön var alldeles för långt borta.
Men när det luktade vinter, då visste man att det var nära.Snart skulle man kunna ta ut pulkan och glida omkring på de första centimetrarna nysnö med gräs som stack upp genom,
och inte långt därefter låg hela den magiska vintervärlden på lur.

Jo, jag gillar vintern, fortfarande och ja.
Jag längtar.

Hängde upp bilden med sparvar i kärve och snö...



Trädgård?

En del människor har trädgård. Trädgårdar är vilsamma platser med skuggande träd och kanske en liten vattenspegel. Blommor i mängd, gärna lite vildvuxna...
Utanför mitt fönster finns, lervälling och traktorspår.
Vattenpölar, som är bruna och inte så där romantiskt klara så att himlen speglas i dem.
En cementblandare, kablar, isolering och något som en gång i tiden (läs tidigare i år)
var en gräsmatta.
Här pågår ett renoveringsarbete. En fallfärdig bagarstuga ska bli lite mindre fallfärdig.

Sambon är traktorman. Traktormän tycker att trädgårdar är opraktiska.
Gårdsplan ska man ha. För på en gårdsplan kan man köra traktor överallt, och vända overallt och köra in med lastbilar och annat stort med hjul på, eller band.
Dessutom måste man ha någonstans att lägga upp snön. Så träd kan man ju inte ha.
Men grus, det är bra. Och det är det. När man har traktor.

Men jag har ett litet växthus. Det står på den enda platsen där man inte behöver lägga upp snö eller vända med maskiner.
En grillplats med bänkar finns också där, och en tall.
Rabatter finns här också, närmast väggarna där man inte kör omkring så mycket, och kring växthuset har jag satt kryddor i pallkragar som jag målat med faluröd.

Dessutom har vi får. Får äter växter. Särskilt spröda penseer om våren och de första tulpanerna som kikar upp. Det är då dom rymmer, fåren. När gräset är som allra grönast på andra sidan.

Jag drömmer om ett par äppelträd och kanske en bit vildvuxen trädgård med ett möblemang i skuggan av grenverk. Ett stenparti kanske, eller en damm.
Träd finns i skogen säger sambon, och dit är det nära. Sten har vi mer än vi behöver och det är nära till ån.
Dessutom skulle det inte se klokt ut med en trädgård här.
Det värsta är att han har rätt. Men jag planterar ändå och hoppas att det ska se klokt ut tillslut.
Om inte fåren hinner äta upp allt förstsås.

Ha en skön helg/ Therese




Nisse och jag satte frön i våras
Underblomman blev rosa-vit och aprikos-gul.
( Four o´Clock flower)

 

Bakom tapeten



Fin raffinad från Malmö sockerfabrik

Man kan hitta lite av varje bakom en gammal tapet. Fler tapeter tillexempel, och ännu fler tapeter och tidningar, och ännu fler tidningar och pappersbonader och gamla kläder och etiketter från läskflaskor och från sockertoppar. Förutom mossa och hästtagel förstås, och lingonris.
Dessutom tror jag att man kan hitta ett och annat spöke också.
Men det var en helt annan historia.
Ha det bra/ Therese

Skrivardag



Intill mig på fönsterbänken står den knorviga Hoyan och blommar.

Skrivardag idag. Ska ge respons på sex berättelser skrivna av andra deltagare vid skrivkursen.
Har nästan hunnit med de tre första och hjärnan känns lite mör.
Tar paus med kaffe och lite "annat" skrivande:)
Det är svårt att ge konstruktiv kritik. Inte för lite och inte för mycket. Positivt, men ändå tipsa om vad som kunde förbättras. Sedan ska man ge responsen utifrån den dramatiska berättarmodellen.
I mitt huvud ser allt jag läser ut som en film.(Ja, jag vet men även telefonkatalogen och trista räkningar kan ju få igång fantasin...) Den filmen ska man använda sig av nu när man går igenom var presentation, fördjupning, upptrappning, klimax, konfliktlösning och avslutning finns i de andras historier.
Jag jobbar vidare.
Ha en fortsatt bra tisdag/ Therese

Lördagsgodis

Sugen?

Skrotpromenad

Här kommer en flaska guppande i sin plåtburksbåt

Tog en tur i det fina vädret. Sjön har stigit av allt regnande och sådant som gömts mellan vass och sly, flyter nu omkring. Jag vet inte om det är vackert, förmodligen inte men jag kan inte låta bli att fotografera ändå.

Nä, den här rekorderliga dojjan håller nog ett tag till

Nittioåtta

Jag vet inte vem som skrev visdomsordet på framsidan av bokomslaget. Bara att det var länge sedan och att både bok och omslag är slitna och välanvända. Det här är en skolbok. Svensk uppsatsskrivning, övningsbok för lärjungen och den är tryckt 1913. Jenny Nyström gjorde illustrationerna. Minst fem ungar har klottrat i den, Några av dem var min farmors syskon. Hennes bror Ruben fick den år 1914. Han skrev; "Den dag då denna bok blev tjöft då blev jag gla."
Sedan måste han ha blivit rätt uttråkad, för raderna av vad vi brukar kalla "telefonklotter" är många.
Sedan blev han stark som få, skogsmänniska och hästkarl, och drack för mycket gjorde han visst också.
Levde på torr limpa och falukorv. Men jag tror att han bevarade sitt hjärta rent, det säger åtminstone min egen far som tyckte mycket om honom.
Boken blir nittioåtta i år.

Framför allt, bevara ditt hjärta rent, ty därifrån livet.

                                                    
                                                    


Vad ska vi äta?

Vi tar väl ett par menyer till när vi ändå är igång. Idag onsdag får vi surmjölk uppvispad med flingor till frukost.
Torsdagens middag är buljong med äggklyftor och pannkakstårta till efterrätt. Det  låter ju riktigt gott.
Middagstipset daterar tillbaka till 1950.

Jag undrar vad vi ska äta idag. Det undrar jag nästan jämt, då jag är en kass menyplanerare som ofta handlar lite varje dag när jag hämtar ungarna från skolan. Tänker jämt att jag ska vara duktig och storhandla så det räcker ett tag.
Ordna praktiskt och snyggt i inbyggt skafferi som man kan gå in i, där hemsyltade burkar står på rader med hyllbård.
Nu har vi inget platsbyggt skafferi, utan ett som man drar ut, från Ikea.
Så det får jag allt drömma om ett tag till...
När det blir vinter däremot då måste man fylla förråden. Ibland snöar vi in. Ibland är det minus trettiotre.
Tror knappast ungarna nöjer sig med uppvispad surmjölk då nordanvinden vispat snön över sjön och långt upp över vägen och vi måste vänta på plogbilen för att ta oss in till stan. Men höns har vi förstås och får vi ihop till en pannkakstårta så gnäller dom nog inte.

Ha en bra dag/ Therese

Och till lunch blir det lungmos...

Måndags menyn från 1950. Gulligt med surmjölk och pepparkakor med smör till frukost. På tisdagen blir det Lungmos till lunch:)

Höstflod?

Jo, jag vet ju att det är höst. Det går ju liksom inte att missa. Med alla gula löv och så.
Men det låter som att det är vår, för ån svallar brusande över sina bräddar precis som om våren.
Vändträskån passerar här. På andra sidan fältet utanför mitt fönster. Ringlar sig som en orm genom landskapet och tar nya vägar nu när den fyllts mer än på åratal.

Dessutom, pärlhyacinterna har fått för sig att det är vår, de med.
Förvirrande är det. Men vackert.
Ha en skön lördagskväll!



Nä, det brukar inte vara så mycket vatten här.



Fem myror - Framåt och bakåt-tangon

Vilken benföring:)

Tröttnar inte på det här gänget i första taget. Yngsta pojken tittar på serien på dvd och jag fastnar vid teven då jag går förbi.(glömmer lätt att jag tänkte dammsuga osv.) Den äldste såg den på VHS, och jag fastnade då med. Fast mest av allt minns man hur det var då man var liten och klockan räknade ner inför barnprogrammen i tevetvå.

Allt var snyggare förr...

Jo, jag tycker det. Om det mesta. Kläder tillexempel och möbler. För att inte tala om bilarna. Dessutom kan jag bli saligt nördig av äldre "manicker." Radioapparater, kameror, uråldiga elvispar och mystiska lådor med knappar på, som jag inte har en aning om vad de ska användas till.
Nä, jag köper inte hem allt jag ser föstås, det vore ju bara för dumt och otroligt platskrävande. Men jag pillar gärna. På bakellittelefoner med vev och grammofoner med detsamma och på nallebjörnar som brummar om man vänder dem upp och ned.

På bilden står mormor och ler. Där till vänster med den tjusiga hatten. Hon hade många motton; ett av dem var "Köper man billigt, köper man dyrt!" Det sades alltid med en väldig schvung, och jag trodde henne inte förrän jag blev vuxen och insåg att hon förmodligen hade rätt. Det hon handlat, det höll. Än idag anväder jag vissa av hennes kläder som har sådär en sexio år på nacken, och jag ångrar att jag kastade bort den ljublå elvispen av märket Peugeot som var hennes och som lät som en ilsken geting på speed.

Ha en bra måndag:)

Fredag

Fåret Shauna

Godmorgon världen!
Inget regn idag. Dags att städa inför hösten. Ja ni vet, plocka undan avlidna sommarplantor, ställa bort krukor och så, och göra krans av rönnbär. Nu brukar jag ta fram en ljusslinga också.
Jo, det är länge till jul. Men om man sätter den inuti en sådan där stor lykta för blockljus ser det inte så desperat ut. Dessutom blir det mysigt.

På gården har jag en lösspringande kanin som heter Nelly. Nelly jagar bilar. Dessutom är hon lite väl kärvänlig med traktorer. Ingen vet varför. Bara att vi måste åka iväg lite försiktigt när vi ska till stan, så att inte Nelly blir platt. Hoppsan nu flög en pippi in i rutan, bäst jag går ut och kollar hur det gick...
Tur! Det gick bra. Alltid så tråkigt när det inte gör det.
Ha en bra fredag. Ta nåt gott till fikat vet jag.
Det tänker jag göra.

Kackelorumforum

Det kacklas en hel del nuförtiden. Särskilt under köksfönstret. Hönsen har gått fritt ute hela sommaren och nu tycker de liksom att det är de som bestämmer på gården. Väckningen startar strax innan gryningen, "Snart ljust tänker de. Dags för frukost."
Efter att ha skickat ut väckningsskvadronen som kuckelikuar i diverse olika tonarter utanför mitt sovrum marcherar truppen till sin givna plats nedanför köksfönstret.
Det första som möter mig när jag sömnigt kikar ut i morgondiset är förstås chefstuppens förebrående min.
Han ser alltid ut att tycka att jag är försenad. Bakom honom står de andra uppställda i väntan på att jag ska kasta ut en limpskiva. De väntar med spänning. Mackan flyger genom luften. Hönsblickarna följer dess båge men alla står stilla. Ingen får börja äta innan chefen gett signal. Då börjar kacklet.
Storfarsan trampar igång fötterna i en jiggliknande dans och utstöter ett ivrigt pockande. Ledarhönan får först förstås och de andra de kacklar, och kacklar...och kacklar.
Kastar jag ut mer uppstår ett kaos liknande det som brukar inträffa då portarna slår upp för mellandagsrean.
Det är charmigt med höns.





"Tonåringarna på promenad"

 

Jabbe dabbe dussa

Åh...chokladsuget vid förekommet bantningsförsök fick mig att söka gammal god reklam.
Den här var väl fin?
Sugen?

En hall full av skor

Jag tror att jag måste göra någonting åt hallen. Den är trång och ständigt fylld av skor.
Ok, jag gillar egentligen att den är full med skor för det betyder att folk faktiskt vill vara här
och att ungarna har en massa kompisar som hittar ut till oss i obygden.
Dessutom, vi är fem i familjen, varav två i tonåren, så det blir...väldigt många skor bara det.
Hur ordnar man plats åt dojjorna? Funderar på praktiska hängare med små knäppen i för stövlarna.
Någon som vet var man hittar sådana?

Nä här var det inga dojjor...just nu.

Skolplanchen byts ut efter säsong. Brukar sätta upp en med sparvar i snöglopp så här års. Längtar inte nämnvärt efter just snögloppet och tror att bonden får harva på några veckor till där i hallen.
Fast, bara till den tolvte oktober, för då kommer snön. Det gör den nästan alltid.

Kära Mormor

Det var elva år sedan vi sågs sist, Annalisa och jag. Hon var min mentor, någon jag verkligen såg upp till, och min högt älskade mormor. I natt drömde jag plötsligt om henne. Livs levande stod hon där hemma hos mig i köket och hon tyckte att det minsann spelades alldeles för lite bra musik nuförtiden. "Ta Håkan Hagegård tillexempel, sade hon betänksamt. När hörde man honom sist? Jag skulle bra gärna vilja lyssna till någonting vackert med honom igen."
Kära Mormor, såklart du får, tänkte jag när jag vaknade. Genast letade jag upp honom på youtube, och hittade en filmsnutt jag vet att vi sett tillsammans en gång för länge sedan.
Här kommer duetten från trollflöjten till dig.

Charlie Chaplin- Table Ballet

Jag vet inte. Det här är bara så gulligt...

Regn och rusk och lite Jane.

Idag är det verkligen höst. Blåser och regnar gör det. Ska bygga om fårhagarna idag. Sista hagen innan vintervistet hemma på gården. Fåren är blöta och luktar kofta och jag är blöt och tar av mig min. Hinner med en liten läspaus. Kära gamla Jane.

Keane - Somewhere Only We Know, och en fundering om "vuxenhet".

Ok, jag vet, Keane igen...Men dom är ju så bra. Den här låten var den första jag fastnade för.
Den där speciella platsen. Det hemliga förbundet och känslan av att det är vi, och så är det resten av världen.
Men vi behöver inte bry oss om dom nu...För vi är här och just här kan vi vara bara oss själva, eller precis vem vi vill.
Sedan blir man vuxen och någonstans förlorar man den där magiska världen och kanske tappar man också de man än gång kunnat dela den med. Ibland längtar man tillbaka till det där magiska rummet. Kanske när vuxenlivet blir lite "för" vuxet. När man ser måsten och borden över allt och stressen tränger sig på.
När man undrar om det här jaget som jag har blivit verkligen är "Jag".

I rätt många år förökte jag vara någon annan.
Det var dumt.
Nu är jag bara mig själv.

Ta hand om er.



Solvarma tomater

 Imorse var det frost. Vitt och krispigt i gräset. Har påbörjat tankeaarbetet inför första kursuppgiften.
Att skriva något självbiografiskt blandat med en rejäl nypa fiktion. Började dagen med långpromenad för att få igång hjärnan. Besökte björnarnas skog en stund, och satt vid vattnet ett slag. Två veckor till deadline.
Tar en tomat och tänker vidare.

Gräver lite, och tar en kafferast.

Måste få ner lite i jorden innan det blir för kallt. Hittade en bokylla uppe på logen.
Bokhyllor har flera användningsområden. Min blir blomlåda.
Ja, jag vet. Inte lika bra och hållbart som pallkrage. Men pallkrage kostar hundranittioåtta hos Granngården. Hyllan är gratis och kostade en gång i tiden trettio riksdaler på den lokala återvinningsmarknaden.
Det är svettigt att skotta. Tar en liten kaffebrejk nu innan det är dags för det roliga. Planteringen.

Hon påminner om min underbara mamma.

Ibland måste man byta perspektiv för att se klart här i livet.

Ska sätta mig på skolbänken igen. Vid 43. 20 år sedan sist. (Om man inte räknar alla bänkar jag satte mig på i jobbet föstås.) Kreativt skrivande blir det. Börjar på måndag.

Feber och schampoo

Lite trist idag. Har feber och liksom ont lite varstans. Roar mig med lite läsning mellan varven. Bunten med gamla tidningar piggar upp förstås. Det här är sextiotal. Jag är så gammal att jag minns äggshampoo, och ölvarianten också. Hade man inget köpes gick det bra att fixa eget. Mer än en gång har man packat in håret med färska äggulor, och grannfrun minns jag hade alltid öl i sista sköljvattnet...
Men ansiktsmasken med honung och mjölk var rätt bra mot finnarna tror jag. Och peelingen med havregryn skräpade i duschkabinen och bildade gröt i avloppet. Till min mors stora förtret. Men benen blev fina.
Tar nog en dusch nu, utan matvaror.

Nos på dig

Höjden av fräschör?

Städning. Kan vara rätt fräscht. Med ett blänkande resultat, doften av något trevligt skurmedel och belöning efteråt i form av en kopp kaffe, medan man njuter av den skinande lönen för mödan.
Det kan också vara raka motsatsen.
Ok, om en katt bär in en död sork och stolt presenterar den framför dina fötter under dammsugningen blir det genast lite mindre fräscht. Särskilt om det händer tre gånger inom loppet av några minuter och du inser att det nog är bäst att stänga både den friska utomhusluften och katten ute.
Sedan var det det där med luften.
Den friska.
Om din sambo har byggt badrum samma vecka. Och om din son fyllt det ej med toastol sammankopplade avloppsröret med frigolit, och om sambon bestämt sig för att suga upp frigoliten med dammsugaren,
och råkat få med sig lite mer än bara frigolit...
Vad finns i avloppet?
Ska man ha det i dammsugaren?
Sambon rengjorde och förklarade att Elextroluxen var som ny.
Det var den inte.
Har du varit liten och suttit i ett varmt baksäte tillsammans med en stor jakthund som ätit något olämpligt någon gång?
Hållit andan och duckat för svansförsedd bakdel?

Så luktar dammsugaren just i denna stund.

Fräscht?

Jag är inte pjoskig av mig.

Men inte resulterade just den här städningen i höjden av fräschör direkt.

När stänger dammsugaraffären nu igen?

Hjälpreda?

Grodslalom till Keane - The Frog Prince (lyrics)

I går kväll hämtade jag min dotter efter bion. Klockan var lite över 22 och det regnade ute. Mörkt var det och mörker är ju inte dírekt något man vant sig vid så här års. Inte här där nätterna varit ljusa så länge. Asfalten blänkte av väta där vi körde, bilars lyktor och butikernas skyltar speglades mot den våta gatan. Så vackert det är sade vi. Det första höstmörkret för i år. Lite film noir stämmning, med dimman över den svarta älven. Sedan körde vi in i det gatlyktslösa mörkret, vägen hem till byn. Där ett par plaskvåta älgar stått och tittat efter bilen då vi åkte in mot stan tidigare på kvällen. Bilstereon spelade Keane.
"Perfekt med Keane ikväll", sade dottern. Så kom "The frog prince" och vi sjöng med någon mening men hejdade oss, för det var då de kom. Grodorna. Hopp, hopp, framför bilens strålkastare. Först kom en ensam, stor rackare."Åh! utbrast jag och saktade in, "där är han. Grodprinsen." Sedan blev de fler och i några kilomerter av vägen körde vi slalom. Grodslalom. Jag tror faktiskt jag klarade det.

Förövrigt ska ni lyssna på den här låten, för den är jättevacker och har en mycket tänkvärd text.

Tårtperspektiv

Sambon fyllde år. Tårtor och gäster fyllde köket. Här är en av dem, tårtorna alltså. Vit marsipan på toppen och cacao siktat över genom tårtpapper av minsta modellen. Enkelt. Inuti,; chokladbotten, aprikosmarmelad, chokladpudding, grädde och lite hallon. Mums:)

"Champagnepyssel"

Kan liksom inte låta bli...

Det har liksom blivit lite av en "gimmik"genom åren. Att snabbt knåpa ihop en caféstol modell mindre av hållaren (tror det heter grimman) till champagnekorken.

Inte är väl sommaren slut allaredan?
Nä, augusti är ju också en sommarmånad,
visst är den...

Strömavbrott

Igår hade vi strömavbrott. I ungefär tolv timmar. Skulle ha gäster till middag, så det blev till att laga maten på järnspisen. Tur att ingen har kommit på tanken att kasta ut den gamla trotjänaren från fyrtiotalet.Varmt i köket blev det, men mysigt med de tända ljusen och spraket från spisen. Det blev lammkotletter med potatisgratäng, och en tacopaj som barnen gillar. Kvällen blev riktigt skön i goda vänners sällskap, gitarren kom fram och pianot klinkades på, och jag saknade inte varken teve eller dator. Det var nästan synd tyckte jag när strömmen väl kom tillbaka, så där mitt i myset.

Svalungar på gardinstången.

Bagarstugan har stått orörd några år. Nu skulle den restaureras och i samma stund som arbetet påbörjades flyttade mor svala in. Dörren stod ju öppen och fönstren plockades snart ut. Boet passade fint in på gardinstången ovanför den broderade gardinen som fortfarande satt kvar. Nu har innertak rivits och mustock tagits ner och golv har brutist upp och burits ut och hela tiden har mor svala ruvat och matat och skött sina små som nu är flygfärdiga. Där sitter de på sin stång och vrider sina små huvuden och ser ut att följa arbetet som pågår nedanför dem. Sötare får man leta efter.

En liten kryddgård vill man ha

En vacker rosalila kvanne vid åbrinken

Barnen och jag var på badutflykt. Vi solade på den lilla bryggan vid foten av forsen och fikade medhavd matsäck. Lillebror badade med flytväst till vilken vi fäst ett hudkoppel för säkerhets skull. På så sätt kunde även han som inte kan simma ännu vara med och plaska. Jag fotade blomman just som en kräfta nöp storasyster i tån. Något hon skrattade muntert åt efteråt. Har jag sagt att det är skönt med sommar?

Det är fint med blått

Ingen sommar utan...

Nä, det blir liksom inte riktigt sommar utan myggbetten, och den halvljumma filmjölken i papperstallrik, de lortiga fotsulorna och de ljusa nätterna, jordgubbarna som med fördel ätes solljumma... och ljudet av den gamla traktorn.

Bada i ån

I år är det strömt i ån. Det beror på det ihärdiga regnandet i ett par veckor under juni. Jag badar gärna utomhus, och ja, helst en alldeles perfekt liten å. Som den vi har så där ett hundratal meter från vårt hus.
Väljer man att hoppa i vid ett lugnare parti kan man flyta stilla med strömmen en stund, och sedan simma tillbaka motströms och få bra armträning på kuppen. Badar man i en av de i juli månad vanligtvis rätt små forsarna kan man sätta sig på en sten i vattnet och känna vattnet spola upp för ryggen och över axlarna. Sedan när man släpper taget åker man iväg en liten bit. Fast i år är det lite för mycket vatten ännu. De där välbekanta stenarna syns inte ens. Badar gör vi ändå, vid foten av forsen. Bävrarna håller sig undan när vi tjoar på, och varken storabborren eller kräftorna som finns här nyper oss i tårna. Blågröna sländor cirklar kring våra huvuden och kanske lyssnar björnen, måhända undrar hon vad vi håller på med. Det är skönt med sommar.


En liten simtur



Midsommar och sedan måndag.

Ja, så kom midsommarveckan, och gick igen. Hela helgen tillbringades i byn, roligt hade vi och byn levde upp som den brukar göra över just denna helg. Antagligen flerdubblades dess befolkning också, och glada skratt, mopedsurr och "klonket" av kubbpinnar ekade över nejden.
Och igår var det måndag och ungarna och jag var in till stan för att se lite semesterflanörer och för att ta en fíka till larmet av trafik.Sedan längtade man hem igen, lite för snabbt, (efter ett par timmar:)) obotlig lantis som man är. Kvällen spenderade jag med att sitta i växthuset och läsa. Skönt...och tyst.
Nu är det tisdag och dags för lite trädgårdsjobb.


Detalj av fina midsommarbordet hos grannarna.



En liten svala i vardagsrummet

En fågel i handen.

Den lilla vännen förirrade sig in bland blommorna i fönstret efter att ha suttit uppe i taklampan en stund. Här var den på väg till friheten igen.

En svala i köket

Bakade rabarberkaka när jag fick sällskap av denna lilla vän.

Perfect Symmetry, Lovisa

Lovisa sjunger gärna och ofta. Tyvärr är ljudet i detta klipp inte det bästa.

Läskande från förr.

Hur smakade månne denna dryck?
Tydligen något för "Käcka" unga damer.
Gillar den lilla brandbilen:)

Bilden är hämtad ur en Hela världen tidning från 1948.


Idag är det varmt. Närmare bestämt tjugosju. Läskar mig med kolsyrat vatten, men blir sugen på något med betydligt mer socker i, när jag läser i en gammal tidning. Jo, den gamla reklamen funkar visst ännu...En flaska Gracil...

Nattlig paddpromenad

En målad prins, av grodmodell.

Nätterna är sköna och ljusa så här års. Svårt att gå och lägga sig kan man ha, om man är som jag.
Igår vid midnatt gick jag som vanligt ut för att titta till djuren.
En stackars padda hade förirrat sig in i ladugårdsbyggnaden, där den låg stilla bakom tröskeln.
Alldeles torr var den, och matt i den gulsvarta blicken som nådde mig genom dess halvslutna ögonlock.
Du mår visst inte så bra, sade jag och plockade upp djuret. Det var förstås inte annat att göra än att bära ned honom till sjön. När vi närmade oss vattnet sträckte herr padda på sig i handen och grep om min tumspets och långfingerdito med sina långa framtår. Han tycktes veta vart vi var på väg och paddögonen såg genast livligare ut. Jag satte ned honom i strandkanten, där han gned sig över ansiktet med en fuktig framtass innan efter vad som såg ut som en stunds funderande, beslutade sig för att simma iväg.

Sätta potatis med katt

Någon som har haft hjälp av en katt med att sätta potatis någon gång? Det har jag, och det var en minst sagt intressant upplevelse. I med en potatis, och Kisse tar den och gör en dribbling, kastar sig på rygg, bollar, lite och blir liggande. Matte(jag) tar potatisen, lägger den i jorden, tar en ny lägger även den i jorden och Katten är i gång igen. Bollar, dribblar, gnager på en grodd...

Nämnda kisse vid ett annat tillfälle

Efter en stund är tjugo knölar i backen. Inte direkt på samma avstånd. Några ligger en halvmeter ifrån varandra och vissa bara fem centimeter. Kisse är nöjd, slickar sig lite, och jag lägger över jorden. Det får bli som det blir. Om någon undrar varför kålarna kommer så ojämnt kan jag ju alltid säga att det var en katt som satte potatisen i år.

Loppisbesök

Mandelkvarnen

Nyss hemkommen från morgontidigt besök på Lions loppis. Fyndade trasmatta, transportbur för katter, tre blomkrukor och skruttig mandelkvarn. Träffade en kusin, flera goda vänner, två föredetta arbetskamrater och hade dessutom ett trevligt samtal med en dam jag aldrig sett förut.
Idag regnar det. Vad kan man mer hitta på en gråkall majlördag? Baka bullar kanske.
Det låter som en god idé.

Pallkragar

Fick några gamla pallkragar ifjol. Då visste jag inte riktigt vad jag skulle ha dem till. Nu blev de små kryddland utanför växthuset. Jag målade dem röda med falufärg, mest för att det var enklast, det hade vi ju hemma. Ser fram emot att få plantera lite roliga saker i dem. Men det är allt lite tidigt ännu. Nattfrosten håller i sig. Tror det blir en tur till handelsträdgården i dag, i alla fall.

Blyga violer och gammalt skrot.

Det ska villigt erkännas; Jag gillar skrot. Nuförtiden är det ganska modernt att gilla skrot. Ja, rostiga gamla pinaler får komma till heders igen. Något som var otänkbart för inte så länge sedan. Affärerna dignar av nytillverkade "skrotprylar" som rostat på snabb-väg via någon kemikalie. Patina är populärt och finns att få till ett överkomligt pris på närmsta dollarstore. Min far som numera inte samlar på särskilt mycket på grund av sin skraltiga hälsa, sparade en gång i tiden på det mesta. Bara det var användbart skrot och riktigt järn. Eller någonting som blivit nött på ett snyggt sätt, som han sade.

Nu planterar jag blommor i hans gamla skrotprylar.Det är faktiskt riktigt kul.

Trädgårdsfix

Idag har jag skolat om mina små plantor. De är inte många och och förmodligen inte särskilt perfekta. Ljuset har väl inte alltid varit det bästa den här våren och de har stått inne på fönsterkarmen i vardagsrummet och grott. Nu är växthuset igång i alla fall och på nätterna har jag kupevärmaren på då temperaturen kryper under minusstrecket. Förra veckan fyndade jag begagnade stolar i metall och ett gammalt bord typ kemisalsvariant. Det blev riktigt bra. Nu slipper vi sitta fallfärdigt vid frukostarna i nämnda växthus.

Kattungarna redo att flytta hemifrån

Ja, så är det dags. Kissekatterna blir tolv veckor till veckan som kommer och då är det dags. Annonsen kom ut på blocket idag och redan har två hört av sig. Det känns lite sorgligt, det här är de mysigaste kisseungar vi har haft här på gården.