Höst hemma (och Hawkweed här)

Bron till andra sidan ån.
Foto; Lovisa Henriksson.

Lingonris i dis. Foto; Lovisa Henriksson.

Den här bilderna tog Lovisa när hon och katterna var ute på promenad för en liten tid sedan.
Hon skickade den till mig för att visa hur långt gången hösten var hemma.
Jag blev genast fylld av hemlängtan och började titta efter hösttecken här.
Jo, trots det varma vädret.(Runt +22) senaste veckorna ser man att gräset på sina ställen börjar anta en gulare ton och lönnarna fäller sina löv över vägen vi promenerar till skolan.
Över allt lyser höstfibblor upp marken. På bilden nedanför ser man en sådan liten blomma.
Här heter den Hawkweed. Eller Musöra.
I länken nedan kan man läsa bland annat om dess medicinska egenskaper. Bra mot hosta och lungbesvär ska den vara.
http://botanical.com/botanical/mgmh/h/hawmou08.html
http://linnaeus.nrm.se/flora/di/astera/leont/leonaut.html

En liten gul fibbla kikar fram.

 Bild från Wikipedia; reproduction of a painting by the Swedish
botanist C. A. M. Lindman (1856–1928),  Bilder ur Nordens Flora
(first edition published 1901–1905, 

Här sitter en gammal vän i höstlöven därhemma.

                                                             Ha det så gott alla! Hälsar/T
                                                                         

Ankor i massor, och en massa annat. (Bowring Park)

Bowring Park som öppnades sommaren 1914, är tillhåll för en hel massa ankor, och en dag som denna flanerande människor som i godan ro njuter av sensommarvärmen.
Redan vid bilen möts vi av ett gäng sociala ankor.( Älskar ankor, sedan barndomen då vi hade egna.)

Har ni något ätbart med er? Undrar delegationen vid bilparkeringen.

Albin njuter av utsikten

Statyn är underbar och fylld av mytiska väsen och djur.
I toppen står Peter Pan.  http://en.wikipedia.org/wiki/Bowring_Park_(St._John's) 

    Nisse blev törstig, men i den här skulle man ju 

  vattna sina hästar, och hundar i kopparna därnere.

Här porlar vattnet förbi och blir nog en riktig fors i vanliga fall

När det inte är torka som nu. I bakgrunden susar trafiken.

Sådana här soffor av knotiga grenar minns jag sedan jag var liten.
Då fanns de på mormors gård hemma i Norrbotten.

Denna park är uppdelad i många små och stora rum, med bäckar, vattenfall, små och större dammar, dungar och planteringar. Tennisbana finns också.
I länken nedan kan man klicka runt och bland annat se hur det ser ut när den är täckt av snö.
http://www.bowringpark.com/tours.aspx

En tur vid hamnen

På kommunens hemsida kan man se när kryssningsbåtar lägger till. Det är alltid något av en publikmagnet att se båtarna och folk strömmar till för att fotografera.Särskilt när det rör sig om gigantbåtar. Häromdagen var det den lite mindre Regatta, som lämnade hamnen, (på väg mot Portugal) just när vi var ute och åkte. Den tar 684 gäster och drygt fyrahundra i personalstaben.
Här ser man lite av båten sticka upp bakom taket till krukmakeriet.

Det är smala gator i dessa kvarter, inget för möten direkt.

Lustigt, här står folk och fotar i bägge riktningar, och vinkar.

På skylten vid Outer battery road står
"Never confuse education with intelligence"
Vilket var ett av min fars ordspråk, (på svenska förstås),
och ett ämne han ofta diskuterade.

Den här bilden tog Abbe genom bilfönstret. Det stora huset med grönaktiga
fönster, (klockan ett i bild) är TheRooms, museum.

Great Big Sea - Old Brown's Daughter

Hör på det här;

Och ha en god dag!

http://sv.wikipedia.org/wiki/Great_Big_Sea

En promenad Downtown StJohns

En solig eftermiddag kan det se ut så här downtown StJohns.

Staden är ett levande myller av gamla och nya byggnader. Pågående renoveringar och rivningshus som står i stum väntan. Den här kvällen var luften ljum och alla uteserveringar fyllda. Gatumusikanter spelade irländsk folkmusik och Creedece-låtar, och Nisse fick lämna bidrag, vilket han älskar att göra. Fina musiker det där. Thank you sir! sade en man och Nisse dansade en lustiger dans framför gitarrfodralet.

Över hustaken ser man för att staden lutar så brant ner mot hamnen

Tänk vad skönt det är att se alla färger! Just de färgglada husen är stadens kännetecken och de branta gatorna förstås.

Ett fint kvällsljus får det mesta att se riktigt snyggt ut. 

Granne med MountPearl

Ja det var väl bara en tidsfråga innan man skulle sätta ner fötterna på den här steniga marken igen.
Så nu efter ett kortare uppehåll bloggar jag från StJohns Newfoundland.
Nu framlever vi våra dagar i villakvarter. Bilder på det kommer senare.

Tillbaka igen.

Hoppas att ni mår bra allihop, kära bloggläsare. Här är det sommar fortfarande, plus tjugotre idag och strålande sol. Igår hade vi dock orkanen Francis på besök här i nejden och hon var förstås en aning vildsint.
Fånigt tyckte Patrik(van vid jobb på Nordsjön), inte värre än en rejäl höststorm hemma. Skillnaden var bara att det som blåste hade en temperatur runt tjugostrecket, och diverse hustak och annat mer eller mindre löst åkte med. Läs, ett och annat träd, mindre garage och en eller annan husvägg.

Blommorna blir små i det vindpinade gräset.

Såhär, dagen efter stormen städades det och fejades i staden. Arborister hängde i träden (inne i centrum)
och kapade ner brutna grenar. Fallna husväggar restes och busskurer fick sitt krossade glas ersatt.

Vi tog en tur upp till signal hill för att visa Abbe utsikten därifrån, bild kommer imorgon.

Ha det så gott/ T