Midsommar och sedan måndag.

Ja, så kom midsommarveckan, och gick igen. Hela helgen tillbringades i byn, roligt hade vi och byn levde upp som den brukar göra över just denna helg. Antagligen flerdubblades dess befolkning också, och glada skratt, mopedsurr och "klonket" av kubbpinnar ekade över nejden.
Och igår var det måndag och ungarna och jag var in till stan för att se lite semesterflanörer och för att ta en fíka till larmet av trafik.Sedan längtade man hem igen, lite för snabbt, (efter ett par timmar:)) obotlig lantis som man är. Kvällen spenderade jag med att sitta i växthuset och läsa. Skönt...och tyst.
Nu är det tisdag och dags för lite trädgårdsjobb.


Detalj av fina midsommarbordet hos grannarna.



En liten svala i vardagsrummet

En fågel i handen.

Den lilla vännen förirrade sig in bland blommorna i fönstret efter att ha suttit uppe i taklampan en stund. Här var den på väg till friheten igen.

En svala i köket

Bakade rabarberkaka när jag fick sällskap av denna lilla vän.

Perfect Symmetry, Lovisa

Lovisa sjunger gärna och ofta. Tyvärr är ljudet i detta klipp inte det bästa.

Läskande från förr.

Hur smakade månne denna dryck?
Tydligen något för "Käcka" unga damer.
Gillar den lilla brandbilen:)

Bilden är hämtad ur en Hela världen tidning från 1948.


Idag är det varmt. Närmare bestämt tjugosju. Läskar mig med kolsyrat vatten, men blir sugen på något med betydligt mer socker i, när jag läser i en gammal tidning. Jo, den gamla reklamen funkar visst ännu...En flaska Gracil...

Nattlig paddpromenad

En målad prins, av grodmodell.

Nätterna är sköna och ljusa så här års. Svårt att gå och lägga sig kan man ha, om man är som jag.
Igår vid midnatt gick jag som vanligt ut för att titta till djuren.
En stackars padda hade förirrat sig in i ladugårdsbyggnaden, där den låg stilla bakom tröskeln.
Alldeles torr var den, och matt i den gulsvarta blicken som nådde mig genom dess halvslutna ögonlock.
Du mår visst inte så bra, sade jag och plockade upp djuret. Det var förstås inte annat att göra än att bära ned honom till sjön. När vi närmade oss vattnet sträckte herr padda på sig i handen och grep om min tumspets och långfingerdito med sina långa framtår. Han tycktes veta vart vi var på väg och paddögonen såg genast livligare ut. Jag satte ned honom i strandkanten, där han gned sig över ansiktet med en fuktig framtass innan efter vad som såg ut som en stunds funderande, beslutade sig för att simma iväg.

Sätta potatis med katt

Någon som har haft hjälp av en katt med att sätta potatis någon gång? Det har jag, och det var en minst sagt intressant upplevelse. I med en potatis, och Kisse tar den och gör en dribbling, kastar sig på rygg, bollar, lite och blir liggande. Matte(jag) tar potatisen, lägger den i jorden, tar en ny lägger även den i jorden och Katten är i gång igen. Bollar, dribblar, gnager på en grodd...

Nämnda kisse vid ett annat tillfälle

Efter en stund är tjugo knölar i backen. Inte direkt på samma avstånd. Några ligger en halvmeter ifrån varandra och vissa bara fem centimeter. Kisse är nöjd, slickar sig lite, och jag lägger över jorden. Det får bli som det blir. Om någon undrar varför kålarna kommer så ojämnt kan jag ju alltid säga att det var en katt som satte potatisen i år.