Pappas gamla vattenhjul strävar upp mot himlen.
Han var en sådan man som kunde bygga nästan vad som helst av sådant som varit något annat förut.
Skrot kunde bli något högst användbart, och under hans ofta både sotsvarta och valkiga händer skapades både konst och sådant han eller någon annan behövde.
En vedkap, en skoterkälke, ljusstakar i smide, ett snirkligt gravkors. Ett rostfritt trädgårdsbord... Så blankt att man behövde solbrillor till tvåfikat.
Rost och patina tyckte han var vackert, långt innan det någonsin blev modernt och han påminde mig ofta om att öppna upp ögonen och verkligen se.
Han om någon kunde också se den skönhet som ofta döljer sig i det fula.
"Dad's old waterwheel strive towards the sky.
He was such a man who could build almost anything out of old used things.
Scrap could be something very useful, and with his scarred and often sooty hands he created both art and useful thíngs.
He was such a man who could build almost anything out of old used things.
Scrap could be something very useful, and with his scarred and often sooty hands he created both art and useful thíngs.
A logsplitter, a snowmobile sled, candle holders in wrought iron, a squiggly memorial cross for someone´s grave.
A stainless steel garden table ... So shiny that you needed sunglasses with your two o´clock coffee.
Rust and Patina he found beautiful, long before it ever became fashionable, and he often reminded me to open up the eyes and really see.
He, if anyone could also see the Beauty hiding within in the ugly."
Rust and Patina he found beautiful, long before it ever became fashionable, and he often reminded me to open up the eyes and really see.
He, if anyone could also see the Beauty hiding within in the ugly."
Ha det gott allihop!
All the best! /T
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar